Hallå där Jacob Reunanen från Timrå som utklassade konkurrenterna och tog hem segern i Loxodonta Borlänge ultra 6H i helgen som gick!
Hej hej!
Hur kommer det sig att du åkte ända från Timrå hit till Borlänge? Det blev ju en ganska lång resväg!
Det blev drygt 30 mils bilåkning. Tycker det är okej att åka en sådan sträcka om man anländer dagen före själva tävlingen.
Det är dåligt med tävlingar här i närområdet så här års och tyckte att 30 mil var lagom avstånd.
81 922 meter! Det är ju fantastiskt bra speciellt med tanke på att du aldrig sprungit en tidsultra förut! För många inom ultra är du ju ett helt okänt namn. Vilken löparbakgrund har du?
Ja, jag är väldigt nöjd med resultatet. Jag började springa av en slump i april 2009. Tror att det var några dagar innan jag fyllde 22. Sprang första tävlingen någon månad senare, Postmilen i Åre, och kom på femte plats i motionsklassen. Jag gillade tävlingsmomentet och fastnade för löpning helt enkelt.
81 922 meter är faktiskt bara 543 meter från banrekordet för herrar!
Ja. Jag såg det. Det var inte alls långt ifrån.
Som arrangör tycker man ju att det är jätteroligt med det här resultatet! Kommer du nästa år och gör en ännu längre distans?
Kul! Om jag är skadefri vid den här tiden nästa år så återkommer jag med största sannolikhet.
Hade du trott att du skulle komma så långt?
Nej. Hade som mål att springa hela tiden. Jag kände dock efter ca tre timmar att det eventuellt var möjligt att hålla 4:30-fart i genomsnitt, vilket blir 80 kilometer. Att jag dessutom kom längre var en bonus.
Imponerande!
Hur nervös var du före loppet?
Konstigt nog var jag faktiskt inte alls nervös före. Jag hade inga krav att uppfylla. Varken från mig själv eller någon annan.
Vad var det som gjorde att du kom så långt tror du?
En del av förklaringen kan vara att jag har väldigt dålig tidsuppfattning. Jag har ingen inre känsla för tid och skulle inte haft en aning om varken tid eller distans utan hjälp av klocka.
Kan ju vara både en hjälp och en stjälp!
Ja. Det är sant.
Vad tycker du om banan?
Jag tycker banan var bra just för att den var ca två kilometer och inte kortare. Man kommer en bit på ett varv vilket var en fördel enligt mig.
Hur hanterar du mentala dippar för när man springer så pass länge och så fort som du gör så är det väl ofrånkomligt att de kommer i en eller annan form?
Ja. Det får man räkna med att det kommer åtminstone en dipp. Jag försökte fokusera på löptekniken när det började kännas tungt mentalt.
Och det fungerade tydligen utmärkt!
Ja, det verkar som det. Det kan lätt bli ett slarvigt steg när huvudet börjar bli trött.
Hur kom det sig då att du började med ultra? Din första ultra var på våren 2012 ser jag.
Ja, det stämmer. Det har aldrig känts jobbigt med långpass utan de pass jag sett mest fram emot. Har även kunnat hålla relativt bra fart oavsett hur långt jag sprungit på träning.
Kändes naturligt att prova ultra.
Perfekt för en ultralöpare! J
Ja, jag tror det är en fördel.
Törs man fråga hur mycket du tränar i veckan?
12-14 mil för närvarande.
När du inte springer, vad kopplar du av med?
Jag gillar att titta på film. Är även intresserad av att prova olika ölsorter.
Hur känns det i kroppen dagen efter en sådan här prestation?
Det var framsidan på låren som tog mest stryk. Övriga kroppen kändes faktiskt helt okej. Men sedan var det även en mental trötthet så klart.
Ja, just. Hur känns det i knoppen dagen efter en sådan här prestation?
Jag kände mig rätt tom i huvudet.
Till sist: Stort GRATTIS!
Tack så mycket!
Laila Öjefelt, Borlänge LK