Anna Grundahl gjorde en fin come back på 24h på Bislett Indoor Challenge 24h för 3 veckor sedan efter något års uppehåll pga av barnafödande. Anna blev totaltvåa i loppet med 216,298 km efter norska Therse Falk.
Jesper Fägersten vann herrklassen med 213,839 km.
Hej herrsegraren i Bislett 24h! Vem är du?
Jag är en 50-plus hobbylöpare från Uddevalla. Har väl sprungit hyggligt kontinuerligt i vuxen ålder, i klubben jag är med i var det bland oss gubbar förr mest fokus på halvmaraträning. Det skulle göras så bra tider som möjligt på Göteborgsvarvet. Fick tummen ur och sprang mitt första maraton för fem år sedan varpå en träningskompis påpekade att det ju faktiskt fanns längre lopp. Så via några sextimmars, 100-miles, ultraintervaller m.m. så gjorde jag mitt första 24-timmarslopp för 3 år sedan.
Har du sprungit många 24h?
Jag har sprungit 5 st 24-timmars – 4 gånger på Bislett och en gång i Skövde. Korta rundbanor är modellen…
Hade du något mål med tävlingen?
Ja, jag ville springa längre än förra året. Då ”missade” jag 23 mil med några meter så drygt 23 hade varit roligt. Eftersom jag ännu inte haft någon rejäl genomklappning på 24-timmars så kändes det som en rimlig målsättning även om jag var lite osäker på formen. Nu missade jag ju detta rätt rejält för loppet utvecklade sig inte riktigt som jag hoppats. Jag blev för ovanlighets skull lite kvalmig knappt halvvägs i loppet och fick jobba en del med näringsintaget. Det var ingen större fara men tempot gick ner. Så resten av loppet var det bara att mata på meter så gott det gick och det räckte ju rätt så bra.
Att springa runt, runt i en vit korridor kan tyckas långtråkigt. Vad tyckte du?
Nejdå, det är helt OK, rent av bra. Bisletts kulvert är klimatsäker, du har nära till all service, många människor på banan att umgås med och att vara alert på hur de springer. Ingen större risk att springa fel, heller.
Belönar du dig själv med något under loppet? Tex en kaffe eller musik efter ett visst antal timmar eller mil.
Nej, det gör jag inte. Det låter lite tråkigt, hör jag, men jag har inte känt att jag behöver någon sådan motivator.
Jag ger hellre efter för den craving som råkar dyka upp och skickar ut min coach/support Anett att handla kvikk-lunsj och solbärssaft.
Svackor, hur hanterar du dom om/när de kommer?
Jo, svackor kommer. Normalt kommer den första mentala dippen efter 4-5 timmar. Kroppen börjar känna att den varit igång ett tag men skallen är fortfarande för pigg och när den inser att det är lååångt kvar så är det inte bra.
Jag vet faktiskt inte hur jag kommer ur det, har inget speciellt knep. Jag tror att det hjälper att ha delat in loppet i rater – spring ett antal varv och gå en kort bit. Om tillvaron går ut på att räkna till 5 eller 9 så slutar skallen snart att hänga upp sig på hur många timmar det är kvar. I år tog jag till egen musik på nattkröken och det distraherade rätt bra när jag för ovanlighets skull fick en nattdipp. På natten, när övriga verkar krokna, har jag annars normalt min bästa tid.
Till sist, kommer springa fler 24h?
Javisst! Just nu ser mig nog mest som en långlångterränglöpare men 24-timmars verkar passa såväl min kropp som knopp. 5 gånger har jag hamnat på mellan 21 och 23 mil, det skulle vara lite roligt att stretcha det uppåt. Att klara 24 mil på 24-timmar är ju delikat, det skulle kunna vara ett mål att sträva efter men då behöver jag börja träna ”på riktigt”.
Vi får se vad 2017 för med sig men helt klart ses vi på Bislett till hösten.