Transgrancanaria är ultraloppet på Gran Canaria som erbjuder sträckor på 17 km till 265 km. Många svenskar var där och gjorde fina prestationer. En av dom är Kristin Berglund som kom på fjärde plats på 125 km.
Kristin är Värmländskan som numera bor i Munster, Österrike.
Hur hamnade du i Österrike och hur länge har du bott där?
Jag bor i Österrike, nära Innsbruck, allt som allt sedan ungefär 10 år. Eftersom jag älskar berg och tycker mycket om att röra mig i bergen, bestämde jag mig för att flytta ner till alperna redan efter gymnasiet. Först var jag aupair tjej här nere, sedan jobbade jag lite med logistik nagra ar och sedan bodde jag i Sverige igen i 3 år då jag utbildade mig till sjukgymnast i Luleå. Efter det flyttade jag ner till Tirol igen och nu har jag bott och jobbat här som sjukgymnast i 7 år.
Har omgivningen i Alperna och dess terräng gynnat ditt fina resultat på Transgrancanaria tror du?
Ja absolut gynnar det mig att träna i alperna. Jag bor mitt bland bergen med många vackra och trixiga trails runt husknuten. Där jag bor har jag fina möjligheter att träna långa branta backar på 1000-1500 höjdmetrar. Framförallt uppför, men också nedför. Det svåra är oftast att springa snabbt i downhill. Verkligen någonting man måste öva på. Nu är det ju vinter i alperna och det har varit svårt att träna löpning inför Transgrancanaria. Jag har mest gått skimo. Det är en härlig och bra träning att gå skimo, men som sagt, jag märkte att min rörelseapparat inte var helt förberedd på att springa 7000 höjdmetrar nerför på steniga, tekniska trails… Mina framsida lår protesterade högljutt de sista 30-40km av loppet.
Är du nöjd med din insats och loppet?
Jag är helnöjd med mitt resultat. Jag hade inga förväntningar alls. Har aldrig gjort ett sa långt lopp tidigare. Jag var inte säker på att jag skulle ta mig i mål. Visste ju att jag inte var så förberedd inför loppet. Lite lite löpkilometrar i benen. Under loppet kämpade jag en del med illamående. Ibland kändes det bättre, ibland sämre. Tog 10km i taget och till slut nådde jag mållinjen och kom in på en 4 plats bland damerna. Eftersom jag vet hur många bra kvinnliga löpare som deltar är jag verkligen nöjd. Härligt att övervinna alla kriser jag hade under loppet, och det är faktiskt ingenting som gör ont. Det är klart att jag är trött och öm i kroppen några dagar efteråt. Men jag har ingen skada eller så. Det är verkligen fantastiskt vad kroppen kan klara av och allt fint man kan få uppleva när man rör sig i bergen.
Starten sker på fredagskvällen kl 23.00, hur förberedde du dig under tävlingsdagen?
Dagen innan tog vi det bara lugnt. Försökte sova och vila så mycket som möjligt och äta bra. Mycket mer kan man inte göra.
Var underlaget på banan svårt? Tekniskt?
Det är en mycket teknisk bana. Det är nästan uteslutande trail och jag sprang omkring 8 timmar i mörkret med pannlampa i början. Det tar på krafterna att koncentrera sig. Mot slutet blir det mer och mer steniga trails. Men det är underbar natur, en mycket vacker ö och fin bana! Det är ett stort event och många duktiga internationella traillöpare som kommer hit. Det är dock mycket tidigt på säsongen och det är många som inte har haft möjlighet att träna mycket löpning under vintern.
Det verkar som du gillade loppet.
Det är verkligen ett lopp jag kan rekommendera. Mycket bra organiserat och mycket vacker bana. Men bör absolut inte underskattas. Det är en teknisk bana, delvis mycket sten och halt. Och 125km är 125km. Det är långt, så är det bara. Temperaturen växlar också ganska mycket, på slutet riktigt varmt. I bergen kan det dock vara ganska kyligt med regn och dimma. Vi hade lite regn och dimma på morgonen.
Men som sagt, fantastisk upplevelse! Gran Canaria är en underbart vacker ö!
Intervjuad av Sandra Lundqvist
Foto: Philipp Reiter