Kerstin Rosenkvist bor i Västerås och kommer att axla rollen som ansvarig för ultratraillandslaget efter Peter Fredriksson. Kerstin är själv en ultralöpare av rang och har sprungit i landslaget för 100 km. Numera har hon dock sadlat om till mera bergsorientering och brittiska öarna är det som lockar mest. VM i Ultratrail går i Penyagolosa, Spanien 10-13 maj.
När sprang du 100 km VM? EM?
Jag var med i landslaget på 100 km 2011-2013 varav 2011 och 2012 var VM och EM kombinerat. 2013 arrangerades inget VM, bara EM.
Hur kom det sig att du drogs mer åt bergslöpning med orientering?
Egentligen är det min träningskompis Bosses förtjänst. Vi hade bestämt oss för att springa ett flerdagarslopp ihop och han nosade reda på Great Lakeland 3 Days i nordvästra England. Jag nappade direkt på idén med stiglöpning i berg med enklare orientering, utan banmarkering. Jag är uppvuxen med scouterna och orienterade när jag var liten (mest för att jag gillade att springa i skogen) och när jag i slutet av 2013 tog mina första löpsteg i skogen kändes det som att jag hittade hem igen. Efter GL3D 2014 har jag återvänt till bergen i Storbritannien 14 gånger!
Hur känns det inför uppgiften?
Det känns väldigt roligt att kliva in i rollen som landslagsledare för ultratrail. Jag vet hur det är att tävla i landslagsdräkt, både när det går bra och när det går mindre bra och jag har en god uppfattning om vilka utmaningar trailbanor bjuder på. Jag hoppas vara ett bra stöd för löparna så att de kan koncentrera sig på löpningen och lita på att jag tar hand om allt runtomkring.
Vad ser du för utmaningar med att vara ultratrailansvarig?
En del av utmaningen är att det är väldigt svårt att sätta en kvalgräns eftersom alla traillopp skiljer sig åt oavsett om sträcka och höjdmeter är desamma. Vi har numera väldigt många fina ultratraillopp i Sverige och ännu fler duktiga löpare en eftersom Svenska friidrottsförbundet kräver att man ska kunna placera sig topp 20 på ett mästerskap för att bli uttagen till landslaget behöver jag kunna jämföra resultat mot internationella elitlöpare vilket bara i undantagsfall är möjligt på svenska lopp. Det krävs nästan att man ger sig ut i Europa och tävlar för att visa sin kapacitet.
Hur tror du Sverige står sig som lag?
Just nu är tre damer och tre herrar klara för VM i maj och jag är övertygad om att både herrlaget och damlaget har potential att placera sig topp tre.
Finns det fler löpare som visat intresse och vill kvala in?
Ja det finns flera väldigt duktiga löpare som jag hoppas kunna få med i landslaget. Slutgiltig uttagning kommer att ske i slutet av februari så det finns fortfarande chansen för hugade traillöpare att visa vad man har för kapacitet!
Text: Sandra Lundqvist